Hantering av forskningsdata på Karolinska institutet 1. Hantering av forskningsdata på KI - resultatet av en förstudie 2017-04-27 Mötesplats Open Access 2017 Karlstad Helena Eckerbom - Forskarstöd, KI universitetsbiblioteket Nina Gennebäck - ELN-koordinator, KI Grants Office

Forskningsdata är det material som har samlats in eller genererats av forskare genom ett projekt för att tjäna som underlag till vetenskapliga analyser och validering av forskningsresultat. Forskningsdata kan vara allt från mätresultat och observationer till datakod, bilder och ljudfiler.

Beroende på ämnesområde kan data se olika ut, och kan bestå av allt från intervjuer, bilder och litterära verk till biologiska prover, geopositionsdata och kod från datorapplikationer. Forskningsdata får gallras tidigast 10 år efter att resultat har redovisats och publicerats och ekonomisk slutredovisning har skett. I vissa fall ska forskningsdata undantas från gallring och bevaras för evigt. Detta gäller för forskningsdata som bedöms. ha ett fortsatt inomvetenskapligt värde eller värde för annat forskningsområde Forskningsdata är uppgifter som samlats in eller skapas för att tjäna som underlag till analyser och validering av forskningsresultat.

Forskningsdata

Policy för öppen vetenskap. GIH har en Policy för öppen vetenskap, beslutad 2020-11-03. Forskningsdata IFAU:s registerlag (Lag om behandling av personuppgifter vid IFAU) ger oss stöd för att hålla vissa uppgiftssamlingar, databaser, med personuppgifter för ett mer generellt syfte än att genomföra ett enda forskningsprojekt. Forskningsdata.

Vetenskapsrådet anser att alla ska ges tillgång till forskningsdata som finansieras av offentliga medel. Rekommendationen nedan är ett led i vårt arbete med att främja en övergång till öppen tillgång till forskningsdata. Målet är att en omställning ska vara genomförd senast 2026.

Det kan till exempel vara experimentella rådata, intervjudata, statistiska analyser, datakod eller film. HANTERING AV FORSKNINGSDATA Processen att hantera forskningsdata pågår under hela livscykeln av ett forskningsprojekt.

Forskningsdata kan beskrivas som material som används för vetenskaplig analys. Det kan röra sig om text, bilder, ljudinspelningar, prover etc. Linnéuniversitetets Data Access Unit (DAU) kan bistå med råd och stöd kring datahantering, dvs. hur data hanteras och organiseras under forskningsprocessen. Läs mer: Forskningsdata

IFAU har tre typer av forskningsdata. Tre forskningsdatabaser med statistik från olika myndigheters databaser. Arkivering av forskningsdata. När ditt projekt är avslutat ska forskningsdata arkiveras. Enligt arkivlagen kan forskningsdata gallras 10 år efter sista publiceringen, men det bör göras en individuell bedömning av behov av längre bevarandetid. Policy för öppen vetenskap. GIH har en Policy för öppen vetenskap, beslutad 2020-11-03.

Forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer ska vara lätt tillgängliga för kollegial granskning, tidskrifter och utgivare och tillgängliggöras enligt Vetenskapsrådets rekommendationer.
Dragon age inquisition romance solas

Datan kan bestå av analog eller digital information, såväl som laborationsrapporter och mjukvara. Gränsdragningen för vad som är forskningsdata eller inte kan ibland vara svår att göra, till exempel när data Forskningsdata Här hittar du resurser för praktisk vägledning kring forskningsdatahantering före, under och efter ett forskningsprojekt.

Det finns behov av en arbetsgrupp med kompetens från de olika verksamhetsområden vid lärosätena som berörs av hantering, lagring, tillgängliggörande och bevarande av forskningsdata som kan stödja den övergripande samordningsgruppen i specifika frågor inom Forskningsdata räknas i allt högre grad som forskningsoutput med ett värde i sig, där fokus tidigare har legat på publikationer som artiklar och böcker.
Förkortning månader engelska

bolanerantor ica
postcolonial perspective in things fall apart
gurkmeja dosering människa
flygtransporter miljöpåverkan
herantis pharma
generalmajor lon
kammartakykardi behandling

Forskningsdata Forskningsdata . Uppsala universitet strävar efter att kunna erbjuda adekvata resurser och stöd för lagring, analys, delning, tillgängliggörande och publicering av forskningsdata under hela forskningsprocessen. Det universitetsgemensamma stödet utvecklas nu av projektet FAIRdriktning. Rekommendationer och riktlinjer

Forskningsdata får gallras tidigast 10 år efter att resultat har redovisats och publicerats och ekonomisk slutredovisning har skett. I vissa fall ska forskningsdata undantas från gallring och bevaras för evigt. Detta gäller för forskningsdata som bedöms. ha ett fortsatt inomvetenskapligt värde eller värde för annat forskningsområde Att forskningsdata lagras, hanteras, analyseras, delas/tillgängliggörs, och gallras/arkiveras på bästa möjliga sätt innebär en kvalitetssäkring av forskningen och skapar resurser och möjligheter för ny forskning. FAIRdriktning - hantering av forskningsdata, projektdirektiv beslutat av rektor 2019-01-28.